Ska vi tro på kvinnliga snyfthistorier?

Per E Samuelson, brottmålsadvokat höjer i SvD ett varnande finger:

Verkligheten är sådan att det anses viktigare att ingen som kanske är oskyldig slipper undan.

Thomas Österberg på Dagen skriver:

Och det spelade ingen roll att den unga kvinnan vid våldtäcktstillfället varit kraftigt berusad eller att hon ställt upp på hårdhänt sex tidigare.

Madeleine Leijonhufvud skriver:

Här slås ju fast att en våldtäkt kan bli resultatet även om ett händelseförlopp inleds utan tvång, att den som medverkar frivilligt till sex alltid har rätt att säga nej och att ett nej ska respekteras när det än kommer.

Hur ska män kunna respektera gränser när de både är påverkade av alkohol och droger i en sexuell akt där ”nej” används på ett felaktigt sätt och saknar betydelse? På sätt och vis är det bra att samhället skyddar kvinnans integritet, även om den uppträder smått förvirrat, men frågan är om domstolen är rätt plats att avgöra detta?

Journalisten Katarina Wennstam skriver i SvD:

Det handlar om att det fortfarande finns oerhört fördomsfulla attityder kring våldtäkt hos många svenska jurister. Den som inte vågar och vill se detta är blind eller möjligtvis hemmablind.

Just förnedringssexet har ju Paulo Coelho beskrivit ypperligt i elva minuter. Om den kvinnliga ambivalensen som blandar sig med tvång och andlig åtrå. Att den här 20-åriga kvinnan får upprättelse på bekostnad av de här två förövarna och en rik kompensation på 150,000 tror jag inte löser problemet med låg självkänsla.

Den har alltid funnits där och sökt sig de mest förnedrande uttryck – både hos kvinnor och män. Att domstolarna är splittrade visar hur svårt det är att döma i ord mot ord-rättegångar där kvinnan ska framställas som trovärdig och mannen som icke trovärdig. Bevisbördan utgår från den emotionella upplevelsen i berättelsen och inte på en grundlig undersökning.

Det här öppnar också upp för snyfthistorier där kvinnor kan tjäna en extra hacka genom att anmäla män. Ju mer mannen förnekar sin oskuld desto mer gråter kvinnan. Ju fler kvinnliga snyftningar desto större dömande vinklingar från domstolen att endast se till den ena partens sanning – och utesluta all form av kvinnligt ansvar.