En historisk föregångare i mångt och mycket

En av feminismens mest intressanta historiska personer, tillika diplomat, Alexandra Kollontaj är omtalad i Aftonbladet Kultur av Gunder Andersson som läst Kollontajs dagböcker. Alexandra Kollontaj föddes i S:t Petersburg och hennes mor var finska, Alexandra Masalin-Mravinsky.

Anledningen till att det klingar lite extra kring Alexandra Kollontaj är att hon har rötter i Karelen:

Kollontai was brought up largely by servants and tutored at home. In the summer, her family moved to her grandfather’s estate in Kuusa, at the Isthmus of Karelia in Finland. Kollontai educated herself through reading. In Finland, then part of Russia, Kollontai became acquainted with the life tenant farmers and farm laborers. Later as an agitator and political economist, she was considered the expert on the “Finnish question”.

Kanske var det Alexandra Kollontaj som gav råd till svenske utrikesministern Christian Günther om den finska frågan. Kanske var det Alexandra Kollontaj som balanserade upp det svenska engagemanget för Finland? I vilket fall finns det fortfarande frågor kvar att besvara kring denna mystiska personlighet som även fick Stalin att stanna upp.

Gunder Andersson skriver:

Framför allt gestaltar hon livfullt politikens inre liv från sin avsidesposition, som i många avseenden är en vandring mellan himmel och helvete. Vem lurar vem? Vem ljuger och korsar fingrarna bakom ryggen? Det är en atmosfär där alla misstror alla. Hon vet inte vad som händer i Moskva, och när det händer gäller det att handla utifrån givna order, oavsett personliga känslor. ” I vårt arbete ska man inte vara för initiativrik, man ska ’utföra uppgifterna’ men inte skapa och finna sina mål”, skriver hon.

Jag skulle vilja säga att Mona Sahlin (s) har tagit intryck av hennes politiska filosofi. När Mona Sahlin valdes till partiledare för socialdemokraterna var det inte för att hon var en duktig visionär, utan för att hon var en duktig “utföra uppgifterna”.

En sak är i alla fall säker. Mycket av nordisk kultur kommer från finska och ryska delarna av Karelen. Just den intellektuella rörligheten har ett av sina fästen där. Även svenska adeln har intressen i området.

Om det återstår det att utforska.

Fotograf: Jane Keeler

Är det okey att skjuta tonåringar?

Den 50-årige Rödebypappan som sköt två tonårspojkar blev idag frikänd av Blekinge läns tingsrätt. Han var inte vid sina sinnens fulla bruk när han agerade på impuls och hade inget klart motiv att döda. Min bedömning är att det är en ovanligt balanserad dom, men inte helt emotionellt självklar att smälta.

Det är min slutsats.

I fatet ligger dessutom att myndigheterna inte tog fullt ansvar för att skydda familjen, eller att polisen betraktade hotet mot familjen som ett tonårsbråk som skulle passera. Det var efter en längre tids trakasserier som Rödebypappan agerade både i affekt och nödvärn.

Helt klart är detta en överraskande dom. Ett helt nytt sätt att tänka och agera, där olika lagar korsar varandra. Tidigare har jag endast sett fördelarna väga över för 50-åringen. Jag vet inte om min åsikt eller känsla är den bästa, men något säger att det alltid är okey att försvara sig: Sitt hem, sitt land och sitt liv. Däremot är det aldrig okey att skjuta tonåringar.

Att se skillnaden är inte heller alltid den lättaste.