Så ska ”sanningen måste fram” stoppas

Smått bekymmersamt att så många kristdemokrater reagerar på bloggen ”Sanningen måste fram”.

Partiledaren Göran Hägglund (kd) skrev i sitt nyhetsbrev den 29 maj:

Sedan en tid tillbaka har bloggosfären förärats med ännu ett bidrag: ”Sanningen måste fram”. Det är en blogg som utger sig för att vara Kristdemokratisk men namnet till trots finns det inte en uns av sanning i det påståendet. Tvärtom, bloggen ger uttryck för åsikter och värderingar som inte alls stämmer överens med vad mitt parti faktiskt står för. Under valrörelsen har jag sett flera exempel på denna typ av smutskastningskampanj. Det handlar om personer som utger sig för att vara Kristdemokrater, eller gilla partiet, men som ger uttryck för de mest absurda åsikter i syfte att spä på fördomar om partiet och ge våra motståndare vatten på sin kvarn. Jag tycker att det är lågt. Låt oss istället fajtas med schyssta medel så att väljarna får möjlighet att bilda sin egen uppfattning om vad de olika partierna står för och vilket parti man vill rösta på.

Anonymiteten i bloggosfären är själva grundfundamentet för ”Sanningen måste fram”, vilket visar att det går att spela rejält med en konstruerad identitet på Internet. Helt plötsligt blir ”Inger” Johannes, vilket säger en hel om seriositeten och motiven bakom bloggen. Jag tvivlar inte ett ögonblick att besökaren snabbt förstår den underhållande poängen.

Nu blir inte skadan mindre för att budskapet är oäkta. En enkel analys av ”Sanningen måste fram” visar att attacken riktar sig mot kristdemokraternas frireligiösa ursprung. En kulturell miljö med religiösa förtecken som erbjuder en trygg plats för många olika slags människor.

Nu hör den religiösa diskussionen hemma i den politiska debatten. Det går heller inte stoppa meningsmotståndare, men däremot går det att belägga dem. Under Barack Obamas kampanj fanns det en speciell sajt där olika missuppfattningar, fördomar och anklagelser blev utredda sakligt. Att kristdemokraterna kan lära sig mer av Obamas kampanj tvivlar jag inte på, eftersom det dagligen är nödvändigt att belägga felaktigheter på Internet.

De flesta felaktigheter går faktiskt att radera. Myten att allt finns kvar på Internet stämmer inte.

Dagen 1