Den globala kritiska diskursen

Finansminister Magdalena Andersson har få svar på hur långtidsarbetslösa ska få jobb men däremot många svar på hur flyktingarna som kom 2015 ska få arbete. Till DN säger hon:

 Kommunerna behöver också göra sitt jobb. Nu finns extratjänster i välfärden och traineejobb som är två olika sätt att se till att de nyanlända kommer in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att kommunerna tar den möjligheten.

På grund av parlamentariska samarbetsproblem så kan de som står längst bort från arbetsmarknaden se sig bli bortprioriterade framför hundratusentals flyktingar. De riskerar istället att under valdagen 2018 att rösta på Sverigedemokraterna. En molotov-cocktail mot regeringsmakten.

Vid valdagen är varje röst viktig. Oavsett om man har miljoner i fickan eller ingenting. Det är årets mest jämställda dag då de som inte har makt får makt. 

I Sverige har vi tolkat kritiken från de som röstat på SD skulle vara rasister. Så var det i valet 2006, 2010 och 2014. Avsaknad av berättigad kritik existerade då inte.

Att den dolda kritiken skulle ha minskat på något sätt finns det inga tecken på. Därför riskerar SD att bli det näst största partiet eller största. Det som tidigare var en farhåga är ett faktum.

På grund av? Troligtvis för att den ekonomiska liberalismen skapat klyftorna samtidigt som den vurmar för en extrem form av globalism. Den har infiltrerat nästan allt. 

Men globalismen har fått kritik. Den arabiska våren urartade i Libyen, Egypten och Syrien. När Muhammed Khadaffi störtades från tronen gick landet in i en enorm splittring. Samma sak som tidigare hände i Irak. Att idag vilja störta president Bashar al-Assad vore därför galet. 

I den globala diskursen går det att delta i krig via proxy, vilket blivit president Obamas koncept. “War by proxy”. Om det tidigare var president Bush koncept med chock n’ awe så väntar vi på ett nytt koncept i president Trump. 

För svensk del kommer den gamla rädslan och misstänksamhet som finns gentemot Ryssland att bli ett monument över svunnen tid. President Putin har gjort vad president Obama var mest rädd för: att delta med boots on the ground i Aleppo. Något som president Trump adopterat.

Hur som helst så måste kritiken finnas där. När Ukraina adopterade den liberala friheten så glömde de att Ukraina också var ett transitland för den ryska armén. På liknande sätt gjorde USA med Cuba och behöll en del av landet där militären kunde få en juridisk fristad. Den kopplingen görs inte för att Ryssland inte accepteras som en stormakt.

Men att arbetarna under valdagen fick Storbritannien att gå ur EU och samma krafter valde Donald Trump till USA:s nästa president. I den liberala diskursen fick männen klä skott för en könskamp mellan män och kvinnor samt män och homosexuella. Den vita mannen skulle krossas.

I den globala kritiska kursen är det den vita mannen som slår tillbaka. Den rörelsen fångar upp en ny form av jämlikhet och kamratskap mellan män som arbetarrörelsen byggde på, men övergav för liberalismen som idag väcker kritik.

Här handlar det om män som inte öppet kritiserar, men som har en dold kritik. Styrkan i den dolda kritiken är något som jag sett, men har på något sätt blivit tystad av. Men vad händer om vi allierar oss i linje med kritiken? 

För det handlar inte om representation utan om att forma om spelreglerna.

Grejen är att om jag får jobb så handlar det inte om att jag ska få det utan andra med mig. 

Det är uppenbart att journalisterna idag saknar trovärdighet, där tidningarna representeras av liberala svikande krafter mot den kritiska globala diskursen. 

Missnöjet är påtagligt. Den nuvarande kritiken fångar inte upp den här rösten. Det är naturligtvis tråkigt, vilket innebär att valet 2018 kan bli en chockdag. Om kommunerna verkställer statens jobbplaner för flyktingarna så ökar klyftorna i kommunerna – så på så vis har Magdalena Andersson fel.

Egentligen har hon rätt, men på grund av att avsaknad av åtgärder för redan befintliga och även de med lågt ställda villkor. 

Advertisements