Konsten att försvara en myrstack

SÖNDAG. ÖB Micael Bydén låter sig intervjuas och svarar på många frågor. Synen på Ryssland, på skillnaden mellan misstag och att göra sitt bästa, om hans syn på ledarskap och IT-system som är otillräckliga och även så personligt som närvaron som pappa till tre barn.

I en tid när barnen och föräldraskapet har fått stort utrymme för närvaro, engagemang och kommunikation samt ledarskap är det uppfriskande att ämnet nämns. 

Utan att tagit ett spadtag på lerig jord åt försvarsmakten har jag fått äran att lära känna dem genom politiken. Själv tillhörde jag kullen i Stockholm som erbjöds frisedel när lumpen inväntade. Min trötthet för hierarkiska kulturer var då befogad.

Däremot kan jag tycka att IT-attackerna är svåra. Alla dessa tuggande servrar som ligger och mal i bakgrunden och skickar tusentals förfrågningar per minut för att fånga upp minsta lilla användbara information. 

Krypterad hårddisk, krypterad anslutning, långa lösenord och sunt förnuft med att uppdatera program kommer man långt. 

Som med all säkerhet: Det som går att stänga går också att öppna. Inte ens Tor-nätverket är säkert som förlitar sig på okända nätverk som kan spara information. Slutligen landar säkerhet i mänskliga egenskaper som ärlighet och tillit. Att vara trovärdig i sina val, som Bydén säger.

Nu håller jag också på att lära känna Nyköping. Med tiden tycker jag det är en underbar stad. Djupsinta och kloka människor med mycket fokus på barn och social omsorg. 

Likt Anna Lindh finns det gott om spår av människor här som är lika naturliga att tycka om som henne. Det är här jag tycker socialdemokratin är sig lik trots tidens tand som gjort sig gällande i Stockholm.

Här finns också gott om försvarsanställda. I Sörmlands Nyheter så återspeglas den lilla stadens mentalitet.


Här låg F11 en gång i tiden. Vid Femöre ligger försvarsanläggningen insprängd i berget. Hemvärnet vid sidan av träningstokiga elitidrottare förklädda till militärer och poliser.

Som min mamma sa vid ett tillfälle när jag samtalade om “allt vad de hittar på”: “Ja, det fanns långt innan du föddes. Redan min mormor pratade om det här med mig”.

Även min förra husvärd sa att “när jag var liten så brukade min mamma bjuda på mat till soldater. De har alltid funnits här”.

Ett sörmländsk ord jag funnit som nyckelord är “njuta”. Det finns mycket att njuta av. Barnen när de är små och gulliga och beroende av mysig tillvaro. Njuta av skönheten hos en annan människa. Möjligt att bilåkandet har gått till överdrift, men att få människor här att cykla är ungefär lika svårt som att få människor i Linköping att ta bilen. I Stockholm är bilen ett tillval, ett ont eller ett måste alternativt helst ingenting alls. 

Det kommunala bostadsbolaget vägrar sätta grindar på gården, trots att det är planerat. Bara hotet att sätta upp dem har fått de unga vuxna att tänka till både en och två gånger. Nu vill jag inte klaga – och det här är bara mina reflektioner, inga påbud eller krav. 

Intervjun med Bydén är intressant för vad han inte sa. Han nämnde inget om Donald Trump. Inget om Putin. Inget om hur ensamma vi är med vår alliansfrihet, som var vanligt för tio år sedan. 

Nä, nu ropar Milla “Pippi” åt mig när jag ligger i soffan och skriver detta. “Ja, ja”, svarar jag. 

“Ja, ja”. 

P.S. En känga till Coop som släppt in hackers i sitt system som skickar bluff-fakturor. Tala om bristande säkerhet. Varför inte dra ut sladden till datorn? 

Advertisements