En hund biter inte den hand den föder

MÅNDAG MORGON. Nu är jag knappast orolig för att socialdemokraterna är i tysthet duktiga på att hantera olikheter, som betraktas som en styrka. Få partier har en sådan frihet som partiet och beskyddet utåt är maximalt. Det är också därför jag älskar partiet.

Sverige har också uppnått maximalt förtroende i FN:s säkerhetsråd där vi kommer att få vara i två år. Då under en mycket socialkonservativ generalsekreterare men även med Donald Trump och Vladimir Putin på den konservativa bänken. I den globala tiden är informationen heller inte så lätt att skydda, vilket gör att underrättelsebyråerna vill veta både det ena och det andra. Det är därför det är rätt så skönt att läsa Johan Westerholm, som på något sätt personifierar kritiken.

Kritiken måste naturligtvis få finnas där. Antingen är man för en kritisk hållning eller så är man inte det. I vissa hänseenden accepterar jag en slags eftergiftspolitik som görs oftast upp i det tysta. Det är också riktmärket för mycket av vad som händer innanför dörrarna där taktik och strategi smids.

Nu är jag inte direkt orolig för att muslimerna kommer att bli föremål för samma häxjakt som under den förra konservativa presidenten George W Bush. Socialdemokraterna är också ett parti med en otrolig spännvidd inom det politiska fältet, där toleransen oftast är en tyst överenskommelse. Som sagt, en hund biter inte handen den föder.

Med ett litet barn i världen har jag också fått lära mig att vuxen kärlek förutsätter en miljö av respekt.

Faktum är att många av de extrema muslimer som kommit till Sverige har aldrig sett vårt samhälle som ett hot. Det är också styrkan i det samhällskontrakt som vi har. När muslimer fått använda partiet som en bräda för sina värderingar har det befäst den enorma väljarkår av muslimska medborgare i Sverige som röstar på socialdemokraterna. Deras röst är själva belöningen för den politiska verkligheten som skyddar dess värderingar.

Den logiken tror jag Trump och Putin känner till. Putin vill gärna få muslimerna att bli mer moderata.

Vice presidenten Pence säger till Hannity (Fox News) att ”countries has been compromised by terrorist so bad. We can evaluate them through extreme vetting”.  Hur den processen kommer gå till är oklart,  liksom hur regeringen Löfven vill vara med och påverka. Eftersom Trump redan sagt att ”Sweden is a disaster” har media här redan hängt på kritiken om landsbygden som håller på att utarmas på grund av företagen som flyttat till Kina.

Problemet med Trump är att han lyfter fram de kristna konservativa i förarsätet. Kristendomen har ju varit en global rörelse sedan dess tillkomst, fast då hette den evangelikal. Det är själva garanten för välfärden som betraktas som kristen, vilket Donald Trump så eftergivligt säger ”amen” till.

Det är när det globala samvetet drabbar oss även i Sverige som jämförelserna kommer in. Varför ska vi behandla våra egna så hårt och sedan låta andra leva så fritt? Varför ska vi låta våra egna tvingas tycka som vi när de andra får tycka fritt?

Det är just dessa värderingar som är under förändring i en global diskurs där Trump återvänder till den gamla evangeliska tron som fungerade som ett mjukt vapen mot Sovjetunionen. Nu ska den dammas av och användas som ett mjukt vapen mot muslimer, vilket Trump lovade under presidentvalkampanjen när han besökte den kristna högern. Tyvärr lyssnade inte media så noggrant, då de var upptagna med att frisera verkligheten efter Hillarys önskemål.

Nu vässar Iran sina retorik för att svara upp på Trumps inreseförbud. Att de gillar att skrämmas är inget nytt, vilket israelerna har lång erfarenhet. Här har Trump sagt att ”it was the worst deal ever created” om kärnenergiprogrammet med Iran. ”We gave den 1.7 billion dollar in cash”. ”They have a total disregard/disrespect for our country. They are the number one terrorist country. They are sending money and weapons all over the place.”

Det senare länken är värt att se i sin helhet.

Annonser