Generation X – vår framtid?

I rapporten Social mobility in the EU som sponsrats av EU-institutionen Eurofond visar för första gången att unga generationer har färre möjligheter att göra en klassresa än tidigare generationer. Det är en rätt så mörk bild som ges av Sverige där vi går mot i motsatt riktning tillsammans med Österrike, Bulgarien, Frankrike och Storbritannien. Då särskilt för generationen född mellan 1965-1975. Alltså, de som är över fyrtio år idag, men också att det har permanentats över tid.

En av de bestämda slutsatserna i rapporten tycker forskarna att männen från generation X ska få mer uppmärksamhet eftersom deras levnadsvillkor har försämrats avsevärt i många länder. Politiska insatser bör riktas till denna grupp för att motverka trenden. Rapporten rekommenderar också att identifiera och bekämpa barriärer för lika möjligheter. Institutionella hinder kan lösas genom ökad öppenhet för slutna yrkesgrupper eller yrken. Att skapa rättvis och transparent tillgång till yrken och motverka nepotism. Forskarna menar att sociala investeringar kan användas för förbättra likvärdigheten och säkra tidig utbildning för att försörja kompenserande åtgärder för elever som hamnar mellan stolarna och möjliggöra tillgång till förbättrad hälsa.

I rapporten hänvisas även till skolvalet sedan efter att den infördes 1992 har ökat de ekonomiska och kulturella klyftorna mellan familjerna i Sverige. Av trettio kommuner har segregationen ökat i samtliga utom två, vilket en studie gjord av Dagens Nyheter och SCB från 2015. Enligt en studie av DN/Ipsos då tyckte 60 procent att integrationen inte fungerade.

Att den sociala rörligheten har stagnerat i Sverige är i sig ingen större nyhet, men att det gäller just gruppen män födda mellan 1965-1975 har inte känt sig positivt bemötta av samhället. Ulf-Göran Widqvist (S) i Sörmlands Nyheter tycker att 40 miljarder av det statliga överskottet kunde användas till den sociala sektorn och utbildningen. Jag håller självklart med.

I sex europeiska länder har sociala rörligheten fungerat över förväntan hos både män och kvinnor: Belgien, Danmark, Grekland, Nederländerna och Slovakien.

Konsekvenserna av en för hård ojämställd politik har lett till att männen glöms bort även hos nyanlända i Sverige. Att försäkra sig och bevaka att den sociala rörligheten fungerar är politikernas uppgift. Det betonas att det är viktigt att mildra effekterna av bostadssegregationen och som missgynnar hushåll i utsatta områden och påverkar människors livsförmåga negativt. Politiker, särskilt på lokal nivå, bör enligt forskarna vara mer uppmärksam på att bostadsområden blir uppblandade liksom skolor. När människor blandas med varandra så mildras effekterna av sociala och ekonomiska ojämlikheter.

Förslaget från forskarna är att inte splittra män och kvinnor utan lägga betoningen på lika villkor och stöd. Att föra jämställdhetsdebatten utan att splittra män och kvinnor handlar om att bredda de sociala målen med social rörlighet för att främja rättvisa och lika chanser i investeringen i människor och tjänster. Specifikt så vill de att all ojämställdhet ska bekämpas i syfte att främja lika möjligheter.

Sverige har över tid haft en hög social mobilitet under 1970-1980-talen men efter det så har rörligheten minskat och till och med blivit mindre viktigt.

Även när det kommer till högre utbildningsnivåer har majoriteten av studenter (både män och kvinnor) föräldrar som har själva studerat på universitet och/eller högskola.

På sätt och vis tycker jag forskningsrapporten är värd att fördjupa sig i över. Då vid sidan av de allmänna utmaningar som finns inom integrationsområdet och särskilt hedersförtryck kräver nya grepp så den inte känns destruktiv. Att Sverigedemokraterna uteslutande består av män från denna period visar att jämställdhetsproblemen behöver angripas på ett nytt sätt. Den slutenhet som män som är födda mellan 1965-1975 upplever ifråga om samhälleligt stöd påverkar i nuläget hur dagens politiska karta skrivs.

Ett sätt att angripa samhällsproblemen är därför att akut göra en ny utredning av männens behov av stöd för att de inte uppleva sig utanför. Anledningen till att forskarna särskilt pekar ut Sverige är den svaga utvecklingen hos Generation X. För att få ett arbete i Sverige är de informella kontakterna avgörande, menar forskarna, där vikten av sociala nätverk är viktigt för den sociala rörligheten, men att den inte uppmärksammas i debatten.

Advertisements

Diskutera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s