Hoppfullt med diskussion om vaccin

Just nu diskuteras vaccinpriser för covid-19 (DN). Det känns hoppfullt att det börjar dyka upp olika vaccin redan nu.

Här tänker jag på de som fortfarande är sårbara och har en lång konvalescenstid, men även svårare riskgrupper som absolut har noll tolerans för smittan då de troligtvis skulle avlida om de blev smittade.

Det finns också personal på sjukhus som har underliggande åkommor som troligtvis arbetar lugnare med ett fungerande vaccin. Här tänker jag på de som kommer fysiskt nära de äldre.

Efter coronakrisen kommer troligtvis en allvarlig debatt om äldrevården. Här är det många nationella beslut som behöver fattas.

Att kommunen länge stått för garanten för trygghet är väl känt, men regionen har betydligt större ekonomiska muskler. Att kommunen saknat medicinskt kunnig personal har varit den stora bristen. Inte en enda smittskyddsläkare finns på plats.

I Sörmland finns expertisen på regionnivå. Att de är tillgängliga för kommunala tjänstemän är viktigt, men i framtiden tror jag att beslutsleden behöver bli kortare.

Många chefer inom äldreomsorgen har under pandemin brutit ihop vilket är en konsekvens av att kommunen inte är ett sjukhus eller har ett beredskapslager för oväntade pandemier, vilket lär efterfrågas i framtiden.

Det är också slöseri med humankapital att anställa fel personer på en tjänst som kräver medicinska beslut.

Nu när munskydden debatteras i kollektivtrafiken så finns det godkända munskydd att dela ut. Det känns också hoppfullt.

Covid-19 är ett avancerat virus som till skillnad mot böldpesten fraktas i flygplan från Kina via Italien till Sverige.

Ett helt kontaminerat plan är svårare att förhindra. Fast den nya medvetenheten gör nog en hel del när flygplanen blir sanerade.

Tågtillverkare måste också ta hänsyn till pandemier. Det måste finnas möjlighet att inte dela samma luft. Plus fler plexiglas mellan/bakom/framför passagerare.

Globaliseringen har inneburit att fritidsresorna har ökat. Men alla reser inte. Därför har globaliseringen gynnat mest de som reser och missgynnat de som inte gör det.

Ungefär på samma sätt som urbaniseringen som innebär att de sämre ungdomarna med knapphändiga betyg stannar kvar på landsorten medan de duktiga eleverna flyttar in i de stora städerna.

Fast globaliseringen har också inneburit att migrationen exploderat. Mycket av romantiseringen av den håller på att försvinna.

Coronakrisen har skakat om utbaniseringen rejält. Många av de som flyttat in i städerna drömmer nu om landet med avskildheten och närheten till natur – och framför allt skydd från pandemin.

Med 5G (Internet on things) blir fiberutbyggnaden billigare eftersom en mast är billigare att installera än miltals kabel där det dessutom behöver grävas en hel del. Där kanske vi är om ett år.

Med coronaviruset kommer också de som gynnas mest av den ökade digitaliseringen, men även de som missgynnas av samhällsförändringen.

Det kommer också möjliggöra självkörande bilar, drönare som flyger med varor till avlägsna platser istället för tunga lastbilar med mera.

Men, det stora är, naturligtvis, att många kyrkor och det andliga innehållet flyttar ut. Det måste ju vara den största samhällsutvecklingen på länge att lokala kyrkor helt plötsligt flyttade ut sin verksamhet på Youtube/Facebook/Zoom.

Nåväl, ett vaccin måste naturligtvis vara kostnadsfri och betalas av skattebetalarna. Många sårbara har inte råd att leva. Det är ju själva poängen med en välfärdsstat att få leva länge.

Nu testas det såldes vaccin. En möjlig panikåtgärd, men så är det när liv och död står och väger mellan varandra. Det löser upp många olika slags (onödiga) reglementen.

Det viktigaste staten kan göra är att garantera att de svagaste får vaccinet först. Inte främst de som gynnas av globaliseringen, även om de i ett senare skede kommer behöva det lika mycket för att minska smittspridningen.