Globaliseringen och livets orättvisa

Lyssnar på Kents 747 tilltalande texter låter precis som de tittar ner från ett flygplan: ”det luftkonditionerade ljudet av fart. Du är värd att dö för. Ni kan skratta om Ni vill. Håna oss. Vi rör oss Ni står still…”.

Plötsligt inser jag att de människor som berörs av covid-19 nu tvingas vara stilla på marken. Inte alla, men de flesta får tillbringa sin semester på orter de tidigare saknat intresse att utforska.

Satsat på att köpa en husbil med dyra slantar för att upptäcka något nytt i vårt avlånga land.

Samtidigt sker det en revolution inom det kristna området. Dem rör sig medan globalisterna som jagat efter frihet och lycka får stå still. Punkterade av coronaviruset.

Bortom rubrikerna har präster i Svenska kyrkan önskar reformera liturgin till något som tilltalar svenska folket. Idag är den lutherska kyrkan ett regelfäste som påminner mer om ett juridiskt minfält än den kärlek till den okände nästa som Martin Luther förespråkade villkorslöst.

Samtidigt besökte statsministern Stefan Löfven igår polarbröd som brunnit upp i Älvsbyn. En hel by har slagits i spiltor och vanligtvis brukar arbetsmarknadsministern åka själv, men i krisen bryts ljuset tydligast. Fabriken ska byggas upp igen – och folket får sitt polarbröd igen.

Trösten som många söker idag basuneras ut av olika självhjälpsrecept med fina egenskaper. Acceptans, kärlek och tacksamhet. Sinnesro. Samtidigt kan det vara värt att djupdyka i orättvisorna som covid-19 visar.

Promenader i Nyköping visar att framför allt vackra villor har solljuspaneler medan utnötta bostadsrätter och gamla hyreshus saknar det helt.

Påkostade luftpumpar på taken men lägenheterna och trappuppgången är varmare än innan renoveringen. I värmen är det många som klagar öppet mellan grannarna.

O andra sidan. När jag läser ur Jobs bok så föll mina tankar till följande (21:22-29): ”Kan någon lära Gud förstånd, han som dömer över de högsta? Den ena dör i sin krafts dagar, helt sorglös och trygg. Hans kärl är fulla av mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft. Den andre dör med bedrövad själ, utan att ha smakat det goda. Tillsammans ligger de i stoftet, med förruttnelsens maskar över sig.”

Just det här med framgångsteologi och sekulär karriär hänger ihop. Vad händer med människan som förlorar allt medan det de som aldrig ens fått uppleva hälften av den rikes framgångar också går samma covid-19-öde till mötes?

Livets rättvisa är ingen lätt ekvation som mäts i framgång och motgång. Något som Job utbrast (21:34) för de som försökte trösta honom: ”Hur tom är inte trösten ni ger mig. Era svar är bara bedrägeri.”

Han var själv förmögen och väckte omgivningens avund. Bara om allt togs ifrån honom skulle han börja förbanna Gud, enligt djävulen, Lucifer, själv som numera är näst populära serien på Netflix i Sverige.

Istället handlar det om en djupare förståelse som vanligtvis brukar benämnas vishet där paradoxer är vanliga är vanliga inslag. Människan kastas ständigt mellan två spänningsfält. Det är ut konfliktens kärna som kraften och ljuset träder fram.

Ur stormvinden talar visheten: ”Vem satte dörrar för havet när det bröt fram ur moderlivet, när jag gav det moln till kläder till dimma” (38:8-9).

När visheten talar så finns närheten direkt till naturen och den rytm som finns där. Långt bort från flygplanens verklighet. Varje morgon besegrar ljuset nattens mörker och ger dagen nytt hopp.

Den sociala distanseringen ger varje person öppnar upp för avskildhet – i naturen – där luften inte står still. En AC sprider viruset snabbare runt i rummet, vilket gör att de gemensamma utrymmena blev snabbt smittspridningens källa på äldreboenden.

Hur som helst. Avskildheten innebär att göra sig fri från sakerna runt omkring sig. Det som kallas helighetslängtan. Ändå är det en slags paradox här. Vi människor får heligheten som gåva. Även förståndet och den så viktiga kärleken.

Kan vi verkligen se att vi får den. Då av Jesus själv eller är det lätt att sugas upp i själva atmosfären. ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag ska skänka er vila” (Matt 11:28-30).

Ibland så finns vilan där och ibland inte. Just de här paradoxerna är viktiga att hitta i livets konflikter och orättvisor.

Har du något att tillägga?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.