Coronakommissionens delbetänkande i belysning

Idag presenterades delrapporten från Coronakommissionen. Regeringen välkomnade delbetänkandet och poängterade att det legat fokus på smittspridning, men att slutsatserna landade i att det behövs bättre regelverk, tydligare ansvarsfördelning och ökad medicinsk kompetens i äldrevården.

Här handlar det om en splittrad organisation, bristande kompetens, hög bemanning och orimliga arbetsförhållanden. Bland annat att läkare inte tillåts vara verksamma i äldreboenden, hinder för medicinsk utrustning och sena eller otillräckliga beslut som fattats av ansvariga.

På sätt och vis säger det här sig självt. Mask4all har i en video visat hur en ansiktsmask skyddar genom att sensorer. En annat klipp visar genom en hastighetskamera hur olika typer av ansiktsskydd med olika lager fungerar. I princip ska ingen tala högt i offentliga utrymmen om distanseringen ska fungera. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har inte längre några fysiska möten, vilket säger att de vet om detta men lägger inget generellt påbud på svenska folket.

Nu till delbetänkandet (PDF) som där historiken ”3.1 Från fattigvård till äldreomsorg” (s. 53) kan vara en bra ingång att påbörja läsningen. Här kan skönjas olika skiften i utformandet och uppdelningen av sjukvård. Exempelvis att psykvården stannade kvar hos landstinget (dagens regioner) medan äldrevården blev mer hemlik. Författaren Ivar Lo Johansson myntade då i boken Ålderdoms-Sverige  följande: ”Det räcker inte med att varje åldring får en sängkant att sitta på och stirra mot döden, även om anstalten är aldrig så ny”.

Socialminister Lena Hallengren lovar ”en robust äldreomsorg kräver än mer robust lagstiftning” (ca 12:30 in i klippet), vilket jag tolkar som högst positivt för den medicinskt kunniga professionen.

Med tanke på särskilda situationer i tunnelbanan och matbutiker räcker det med att en person struntar i distanseringen, vilket ibland sker omedvetet, så är viruspartiklarna i omlopp och mycket farliga för sköra personer. Sedan har inte all personal på sjukhus eller äldreomsorg inte ansiktsmask, vilket bidrar till ökad smittspridning.

I Formel 1 gjordes det 65,000 tester varav 6 personer var covid-19-positiva. Jag tvivlar att sjukvården och äldreomsorgen genomför de här frekventa testningarna, vilket leder till att sjukskrivningarna ökar. Om en ansiktsmask ger uppemot 40 procents skydd, fast jag tror det går att uppvisa högre genom kamera och laser. Just den här vetenskapliga uppmärksamheten har låst sig i en åsiktskorridor om politisk korrekthet.

Sedan bidrar en mask till att kommunicera att ”något är fel”, vilket förtydligar att ett virus är verksamt i utandningsluften.

Att använda ansiktsmasken en gång, inte flera gånger. Att ta av den via banden och inte röra med fingrarna på insidan av den. Kassera masken efter användning. Det borde inte vara svårt att lära ut till en allmänhet som vill skydda sig lite extra. Jag undrar stilla i mitt sinne hur många liv Sverige hade kunnat spara.

Inom äldreomsorgen låg skyddsutrustningen långt efter. Det var först i början av sommaren som Stockholms stad fick visir till personalen i äldreomsorgen (s. . Här var privata vårdföretaget Attendo snabbast som redan i april gav munskydd till sina anställda (s. 202). De köpte in sina skydd från Kina.  En kommentar från Sörmland säger att smittskyddet kom efter att smittan upptäcktes: ”nu har vi allt, men vi hade inte allt den dagen smittan konstaterades”  (s. 201).

 

Sörmland har flera likheter med Stockholm ifråga om högre antal avlidna i särskilt boende.

Nästa bild är också talande:

Sveriges positionerar sig närmare USA, men inte långt ifrån Storbritannien som generellt sett är tätbefolkat men inte lika glesbefolkat som Kanada. Sverige har 21,90 invånare per kvadratkilometer. (Gäller naturligtvis inte Stockholm). USA har 33,03 och Kanada 3,52.