11,247 avlidna i Sverige. GB passerar 100,000 och USA 421,000.

Återigen blir det ett inlägg, som mer påminner om en dokumentation av coronavirusets framfart i Sverige. Mycket tyder på att vi inte är unika och att vi väntar oss en tredje våg med det nya mutationen. Idag har vi passerat över 11,000 avlidna – närmare bestämt 11,247.

Ju mer viruset skördar offer desto snabbare utlovas vaccin, vilket inte minst märks i Storbritannien som har prognostiserat vara klar i slutet av februari. Löftena om när svenskarna får vaccin har utfärdats till innan hösten, till midsommar och till mars månad. Ungefär en månad efter Storbritannien alltså.

Siffran av antalet avlidna ökar. 242 döda från i fredags, skriver DN. Antalet nya smittade är 9,123 av totalen 556,289. Min förutsägelse om 20,000 döda till sommaren är en grov uppskattning, men jag tror vi hamnar där. Om jag får fel finns ingen gladare, men överskådlighet under svåra tider är minst lika viktig som under gynnsamma.

Fast enklare blir det inte. Storbritannien har idag passerat över 100,000 avlidna. Trots den höga vaccinationstakten.

USA har precis passerat 421,000 avlidna.

Pandemilagen är också på plats vilket underlättar ersättningar till de som förlorat sina arbeten. Med tanke på urholkningen av a-kassan som lagstiftades i samband med Januariavtalet har nu de som ivrade för försämringar helt radikalt ivrat för förbättringar. Särskilt när deras egna väljare, företagarna, får vänta i månader på grund av det regelsystem de själva satt upp med extra förhinder och förbud.

Så det blir smått ironiskt att se liberalerna och centerpartiet vilja skapa en gräddfil för företagarna, när välfärden förväntas vara likvärdig.

Det saknas inte exempel på kortsiktighet.

Faktum är att ju högre A-kassa desto svårare blir det för företag att dumpa löner. Det gör också fackförbundens tilläggsförsäkringar, vilket de flesta företag uppenbart saknar.

Hur som helst är det här positivt för socialdemokratisk politik. Istället för att nu ge särskilda gräddfiler, så är det viktigare att höja de generella och därmed sätta en brytpunkt för att vikarier inom hemtjänsten och förskolan, vilket gör att de fattigare blir ännu fattigare med nuvarande Januariavtal som grund.

Det kan också vara intressant att se hur mycket bankerna har lånat pengar under pandemin.  De som har villor kan öka sitt lånetak och betala med fördelaktig ränta (0,25 – 1,6 procent) medan arbetare har en betydligt tuffare verklighet (5-25 procent) med så kallade Blancolån som betalas av betydligt snabbare. Tålamodet hos bankerna lär också tryta förr eller senare.

Uppdatering 27/1-21 : Ser att DN skriver om bolånetak och bankernas kravlista.