Ögonblicket när en öppen dörr stängs

SVT fokuserar nu på Brandkärr i Nyköping och representanten från Arbetsförmedlingen säger att ”många av de enklare jobben är ju serviceyrken och där är språket väldigt viktigt”.

För att motverka rasism är språket centralt. Då kan personen ifråga ge ett förståeligt intryck. Även om de kan de sociala koderna saknar de helt enkelt förmågan att presentera sig själv på ett socialt accepterade sätt.

Problemet är att personen behöver själv ta steg för att utsätta sig. Inte för stora steg då det innebär att de gör bort sig på ett eller annat sätt. Just de här trygga miljöerna saknas, vilket gör att språkutvecklingen avstannar hos de flesta.

Själv behöver jag inte gå så långt. Flera i min familj kunde inte svenska ordentligt, medan vi barn kunde obehindrat lära oss båda språken. Det här har naturligtvis samhället lärt sig. Barnen är nyckeln till framtiden.

Arbetslösheten är ett ständigt gissel. Hälften av befolkningen i Brandkärr arbetar medan en femtedel är långtidsarbetslösa. Eftersom de saknar tillräcklig grundskola och gymnasial utbildning får de försörjningsstöd, vilket blir kostsamt för kommunens socialnämnd.

Naturligtvis vill alla som kommer till Sverige ha arbete. Där ska det inte råda någon tvekan, vilket Ulf Kristersson (M) poängterade i sitt tal. Här utmanar moderaterna socialdemokraterna som idag har bollen. Den som naturligtvis ska svara på det här är Magdalena Andersson (S), som först behöver bli installerad som statsminister och partiledare i november.

Under den socioekonomiska ytan ligger inget mindre än gängkriminaliteten. Rikspolischefen Anders Thornberg tycker att hela samhället ska kliva in, sade han till SR igår. Han tycker att representanter från kommunen, socialtjänsten och politiker svarar på frågorna och inte bara polisen. Alla goda krafter med andra ord.

Passiviteten och handlingsförlamning är vad som idag råder, eller en förtröstan att problemet ska lösa sig självt. Ett scenario är att socialdemokraterna har fram till valet att visa på ett batteri av skarpa åtgärder. Här har identitetspolitiken sina begränsningar – eftersom den väljer ut några priviligierade framför andra. Vad socialdemokraterna behöver göra är att se alla.

Batteriet av åtgärder är också en valfråga. Här finns föreningslivet nära till hand, nyttja tomma offentliga lokaler till kvällsskola och en socialtjänst med anhörigvård nära till hand. Riktiga fältassistenter som skapar positiva relationer. Här är det naturligtvis viktigt att se de här människorna innan deras drivkrafter kapas av egenhändiga lösningar. Frivillighet, respekt och delaktighet är nyckeln.

Den ekonomiska biten är betydligt svårare. Att höja skatten för att omsorgen ska bli mer övergripande gällande anhörigvård. En ombudsman räcker inte – vingklippt och utan resurser. Idag läggs det för mycket ansvar på familjen som ska hantera ungdomar på villovägar. Detsamma gäller neurologiska funktionsvariationer men också psykisk ohälsa där stödet inte existerar. De här sakerna går oftast hand i hand.

Vad det handlar ytterst om är att vi ser nöden. Från de mammor och pappor som vill ha ett arbete, de som vill lära språket, de som ta ökat föräldraansvar och som vill ha hjälp av samhället med att lotsa ungdomarna till att bli goda samhällsmedborgare.

Det har vi alla gemensamt att ingen människa är en isolerad ö. I en djupintervju på Youtube förklarar Jan Emanuel att han inte gav upp, att han är tacksam för sin röriga bakgrund, att han sparkade in stängda dörrar och hoppade högt för att få möjligheten. Riktigt inspirerande för de som skyller ifrån sig.