Rysk aggression väcker kalla kårar

Onekligen är försvarspolitiken det som fångar uppmärksamheten den senaste tiden. Anledningen är att Natos senaste möte med Ryssland inte blev ett lyckat samtal, vilket lett till fler utfall mot väst och Ukraina från utrikesminister Sergej Lavrov.

Även OSSE har haft ett misslyckat samtal med Ryssland, vilket gör att krisen mellan Ryssland och Ukraina har tagit ett steg närmare en militär upptrappning:

För länder med närhet till Ryssland har relationerna blivit tuffare efter fyra år med president Donald Trump där relationen ansågs vara bra. Liknande relation varade tidigare i åtta år med president Barack Obama. Vad som nyligen hänt på den utrikespolitiska scenen är att president Joe Biden inte backar mot de ryska framflyttningarna i Ukraina som kan tolkas ha gått från dold till mer riktad aggression. Det bekräftar Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare för danska P1.

Från 1 december 2021 har relationen gått från dålig till sämre. Här har också hackerattacken mot Ukraina lett till mer sura miner. Medvetenheten om attackerna har också uppmärksammats i Sverige där IT- säkerheten har fått större blickfång.

Även statsminister Magdalena Andersson har fått besked från Ryssland att ett utökat svenskt samarbete med Nato inte är uppskattat.

Den svenska reaktionen är på sätt och vis unik. Här handlar det om att välja det säkra framför det osäkra. Ett ryskt avancemang i Ukraina går inte obemärkt förbi – inte ens i alliansfria Sverige. Finlands president Saudi Niinistö däremot har tagit steg närmare USA i syfte att försäkra sig om att rysk aggression inte passerar ovarsamt förbi.

Ibland underlättar det att se den stora bilden. Här har president Putin lyssnat på kritiken från president Biden angående IT-attackerna mot Ukraina gällande gruppen REvil, vilket NYTimes uppmärksammar, som började redan i juli förra året. Här har flera amerikanska bolag tvingats betala miljonbelopp i lösensumma i Bitcoinvaluta efter att deras servrar blivit kapade.

Den nya rädslan för Ryssland som slår blint leder också till att enheten kring Nato stärks. Även för Sverige och Finland som tidigare inte varit medlemmar har visat på intresse för att Nato inte avvecklas, vilket var ett reellt hot under Donald Trump. H

Här har Nato blivit mer fokuserad på IT-hot mot nationer, där Ukraina är det tydligaste exemplet. Det är också i det digitala området det svenska intresset för Natos reformering mot ökad IT-säkerhet är stort, vilket DN bland annat uppmärksammar.

Enligt president Putin beror trycket (ca 100,000 man) mot Ukraina på att USA och Väst utövar påtryckningar, enligt NYTimes. Onekligen är den ryska logiken synad i sömmarna av president Biden som också har Kina på sitt bord.