Den härliga demokratin

Vaccinmotståndarna har det inte lätt idag. Trycket från det normativa samhället är stort. Tredje dosen hägrar och väntetiden har förkortats med en månad. Ändå är samtalsämnet något som dagligen diskuteras både bland unga som gamla. Frågan är politiskt laddad men Sveriges linje har hela tiden varit rekommenderande.

De flesta av oss har någon i vår umgängeskrets som prompt vägrar ta vaccin. Argumenten är personliga. Gravida är rädda för att skada sitt foster, unga tycker att de äger rätten till sin egen kropp, de i medelåldern har lagt sig i skyttegravar och lanserar egen ammunition inom området. De tycker att om de smittats har de redan immunitet. Några få äldre har vägrat och en del har också fått sätta livet till.

Vad tycker jag? Eftersom jag har en anhörig som blev smittad tidigt i mars 2020 var insikterna reella. Helt plötsligt saknades det respirator för de som hade svårt att andas. De satte sig på soffan hemma medan kroppen kämpade mot viruset. Beroende av procenthalten i den virusmängd som den smittade utsattes för klarade få kroppar av en stor mängd virus.

Utsätts man för en 80-procentig virusmängd är situationen allvarlig för även medelålders. På så sätt är smittan samhällsfarlig. Beroende på hur mycket man blir smittad blir utgången oviss.

Nackdelen med vaccinationsprogrammet är att det inte gäller barn. Där har ju myndigheter större befogenheter att ta till för att skydda barnen, men vuxna är svårare att påverka.

Anledningen är lika många. Här har flera grävt ner sig djupt i skyttegravarna. Det personliga ansvaret är stort i pandemin, men så länge som vaccinet är en stark rekommendation kommer de som vägrar också vara låsta i sina positioner.

Demokratin är på sätt och vis härlig. Någon har sagt att jag är beredd att dö för att du ska få ha din åsikt, även om vi i grunden tycker olika. Så här behöver det finnas plats för demokrati även om vi tycker olika.

Monsieur l’abbé, je déteste ce que vous écrivez, mais je donnerai ma vie pour que vous puissiez continuer à écrire. Det betyder helt enkelt ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det” som myntades av den brittiska författaren Evelyn Beatrice Hall i boken The Friends of Voltaire (1906).